Komma i koma

Här är en slam jag suttit och skrivit på idag, och läst och läst. Den är inte helt klar men jag vill ändå lägga ut den.

lyssnar ni som en lärare efter den uppställda raden
orden bor i en håla ovan jorden med en käkakustik som är utdragen
som slipar tungan på den främre raden, kan känna den där bakom,
du vill ha den?
instoppad inslingrad som en orm bakom bladen
vänder du tar du den satsen från magen och
torkar saliven som droppar från kragen
som bildar ett hav utav längtan jag sa
den är hemlig för alla men här,
vill du ha den?

läker du skallen som bruset i glaset
tuggar på insidan kinden såsom gamen på aset
och slickar på fingret för att känna på vinden
som vänder emot
det är dragit åt de hållet
håller han hårt om dom handfulla brösten
redan til hösten kommer jag loss
han säger det är skönt pågrund av friktionen
som att motståndet inte fanns där från början mellan oss

så är situationen, vill du ha den?
eller ligger du hemma och skaver med samma kadaver
skedar i en gemensamt billigt investerad sänggavel
och pillar ludd ur samma navel som blir en sträng
mellan er och framtiden
kanske

jag strängade om för annan stämning
lite till, en liter vin
och sen är jag så söt att dina ögon får diabetes
och det är vi och dom andra dåliga replikerna
som gör kvällen

och du är välkommen in i min vågräta koma
min uppmätta tid i en stad så man
rör sig
bekräftelsesjukt
utan gemensam frukost
men fan vad skönt
vinden blåser inga tårarna till torka
om jag är våt
eller hal
om han går om han orkar, han låter
mig komma och galen
är tanken jag vaknar till
handen som startar från vaden
och upp över låren blev såren inslingrade i bladen vi saknar
som eva och adam men orden som håller mitt gomsegel stadigt
seglar med förbundna ögon på havet
och de är långt fler än sju
det finns en slav i mig som inte längre känner dygnsrytmen nu